tisdag 20 maj 2014

Åka bort

Skall åka bort några dagar, ha det bra, ha det enkelt, bara vila.
Men vägen dit är fan inte enkel, rusar runt som en stressad loppa för att fixa allt, från sista jobbgrejen, till att svara på rektors töntiga svarsmail, tvätta en blus, packa en väska samt skriva skötselråd till barnvakten. Inte glömma att vattna tomaterna! Jag förstår inte hur det kan bli så stressigt för att man skall vara borta en helg, världen går inte under om jag glömmer skriva en logistiklista, ungen dör inte om han missar en träning. Jag behöver tagga ner och jag gör det nu, först ska jag bara../A

torsdag 15 maj 2014

Håriga fötter

Hallå!
Finns det någon drömtydare där ute? Någon som kan få ihop mina mycket mystiska drömmar som jag haft de senaste veckorna. Vid tre tillfällen, som jag kommer ihåg, har jag drömt om håriga fötter, typ hobbit goes pälsmössa.
Första gången, är det jag som går omkring och tror eller tänker att jag har en katt runt benen och när jag tittar ner är det mina fötter som är helt ludna och känns som päls.
Några dagar senare vaknar jag upp och har drömt om mannen jag lever med, och det skulle ju kunnat vara en mysig dröm, om han inte hade  envisats med att stoppa in sina sjukt håriga fötter i ett par flipflop.
Känslan var att jag ville gråta för att det var så äckligt och att jag skämdes.
Och nu den tredje drömmen som var i natt, jag sitter i en soffa, under en filt, skavfötters med en kille jag aldrig träffat, vi har trevligt, skrattar,pratar och det är andra människor i rummet som också är med i diskussionen. Då får jag en känsla att jag varit med om det här förut och lyfter på filten och jajamensan, han har de hårigaste fötter jag någonsin sett.. Det här har ju blivit som mardrömmar och det blir nästan läskigt att gå och lägga sig med känslan i natt ska jag drömma om håriga fötter och smutsiga tår.
Vad betyder det här? Vad vill mitt undermedvetna säga mig? Att få kalla fötter hajar jag ju,men håriga?
Jag undrar vad jag skall lägga till eller ta bort i mitt liv för att det här skall sluta,för inte kan det väl bara vara min sjuka hjärna som vill spela mig ett elakt spratt./A

onsdag 14 maj 2014

Det sorgliga med hotell någonstans i Sverige...

Så var det hotelldags igen. Inte så långt bort den här gången men för långa dagar för att det ska funka att pendla enligt mig. Så jag bor på hotell i Uppsala. Har tidigare bott på Scandic och det är liksom... Scandic. Man vet vad man får - tydligt koncept, poäng på något kort som jag inte begriper poängen med, öldrickande handelsresande som raggar hårt redan tidigt på kvällen och mer eller mindre deprimerande utsikt.

Så jag tänkte nytt! Bokade något annat. Hamnade på First Hotell Linné och möttes av... precis samma sak. Skillnaden bestod i att hotellet inte kunde erbjuda parkering (jag som är färdigjobbad vid 20-snåret ska försöka hitta parkering på gatan i centrala Uppsala och helst inte alltför långt bort eftersom jag börjar jobba kl 7 och frukosten serveras halv sju... say no more). Sen var det typ samma. Okej, utsikten var fin och de kvittrande koltrastarna utanför fönstret var ett inslag jag uppskattade att hotellet tänkt på.

Det är liksom inte roligare än så här att bo på hotell någonstans i Sverige... alldeles ensam. Det är något sorgligt med alltihop och kanske, jag säger kanske, förklarar det de öldrickande handelsresande som raggar hårt redan tidigt på kvällen. Vill dock poängtera att jag inte ens kommit till öldrickandet...

//Åse

torsdag 8 maj 2014

Så lite det behövs..

En glad och varm röst i telefonen, som säger fina saker.
En bokning som funkade, utan problem.
En student som vill sälja all sin kurslitteratur ,skitbilligt!
En väldigt gammal godispåse med lakrits, kan det vara taxfree 2011? som inte längre smakar lakrits utan går mot viol parad med blåbär.
Så knaprigt goda att jag med risk för varenda tand, käkade upp hela påsen..
En farbror som joggar så fult att jag gapskrattar för mig själv.
Ett varmt bad och bra musik.
Så lite behövdes det idag för att få livet att snurra igen.
Det blir en dag i morgon också, hälsar Grinchen.

Regntung

Dagens energireserv är redan uppäten, den gick åt när jag i spöregn sprang från bilen och lade det viktiga brevet på lådan.
Undrar om det ens kommer fram för innan brevet flög ner såg jag att spöregnet förvandlat texten till en drypande sörja, ungefär som gammal utsmetad mascara efter en helkväll på stan.
 Kommer inte ens ihåg hur det är att göra en helkväll på stan så jag förstår inte hur jag kan använda den liknelsen. Living like a rockstar,mohaha, you wish!
Mitt liv just nu handlar mer om att överleva var dag, vardagen när den är som gråast, lugnast,enklast och tråkigast. Den där vardagen som ingen pratar om eller lägger ut på facebook,den som bara är.
Det händer ingenting och det kliar något så ofantligt. Jag har tråkigt, känner mig platt och beige och det känns som om jag ser igenom allt och alla.
Jobbar, gör det jag gjort förr, säger det vanliga, orden ligger där de ska i munnen,allt finns i en väl använd mapp i hjärnkontoret och behöver inte ens dammas av.
Hemma, pratar grävande, betongplattor,nytt plasttak och fönster som skall målas. Ibland toppar vi upp med lite familjelogistik eller fotbollsträning eller vad skall vi äta på fredag? Fredagsmyyys.
Vänner,en del jobbar nästan ihjäl sig och när de, korta stunder når ytan hasplar de ur sig floskler om livskvalitet och man borde göra något annat.. Jamän gör det då för fan,överraska mig har jag lust att säga.
Men är jag bättre själv? Glimmar jag till? Är jag så himla kul,på och spirituell..Nää,tänkte väl.
Jag är en trist småstadsmamma som tappar sugen när det regnar och som nu skall tömma diskmaskinen, innan jag sätter igång med jobba-ikapp-listan.


Regnet förvandlar mig till en elak grinch som inte kan känna mig nöjd eller glad över någonting.
Men som jag brukar säga,man får vältra sig i en dag,sen får det vara nog.
Så idag, en regntung dag, i morgon går jorden under.

tisdag 6 maj 2014

Så var det dags... igen...

"Hej allihop!

Nu har jag och Katarina mejlspånat lite och kontentan av det är; picknick och brännboll är tråkigt, det är svårt att hinna med att arra något och ännu svårare att klämma in ett närvarande för hela familjen på samkvämskväll... bland andra samkvämskvällar (som är larvigt många innan sommaren) ...för att inte tala om arret av det som ska inmundigas... jag får svettbrytningar bara jag tänker på att catcha upp några pizzor i maj/juni.

Vi kan tyckas lite negativa men som de goda människor vi är, så vill vi att barnen ska få göra något roligt. Kan vi köpa oss fria på något sätt? Ett lekland tex kostar 130 kr men det kanske är för mycket för folk att langa upp? Personnebadet? Behövs dock en tillhörande badvakt till varje barn.

Hur tänker ni andra? Hur gör vi detta roligt och enkelt?

Glada hälsningar Åse"


Kanske fiskar jag på helt fel ställe... eller så nappas det. Har nog aldrig hoppats mer på god fiskelycka!

//Åse