Det här är inte roligt!

Jag har en son med ett komihåg som skulle kamma hem noll poäng i vilken tävling som helst.
-Var är tröjan?
-Jag la den här eller här eller kanske glömde jag den i skolan!
-Var är nya skidhandskarna?
-Jag slängde dem på mössan i hallen igår eller är de kvar hos Tim??
-Din jacka då,har den fått ben?
Nej,men den ligger nog kvar på spåret för vi blev så varma när vi rullade bollar till vårt fort,tror jag, lägger han alltid till.Eftersom han inte är säker på någonting när det gäller tillhörigheter..

Med ett förvånat guppieansikte tittar han på mig som om det är jag som är senil eller har glömt att jag har glömt något
Han lägger huvudet lite på sne och försöker se lite fin och gullig ut..
Ibland går jag på det..men inte längre...Jag måste bli arg och ond,det är grejen..
Arg och ond , smaka på det! Mmmm.
Men hur går det då (typ varje dag) när jag behöver hjälp att hitta min plånbok,husnyckel,bilnycklar,min väska och handskarna??
Jag kommer inte få någon hjälp att leta, för sonen kommer argt och ont titta på mig och väsa..skyll dig själv,guldfiskhjärna..