Känner mig som mesmorsan i Hattstugan. Hon den där som måste ha en ful lite tomtegubbe som styr upp henne och ungarna. Jag gillar att läsa den boken för den är så inte nutid. Ungarna får smisk och mamman är ett offer. Tomtegubben är Man med stort M och klarar biffen och barnen är "olydiga".
Mina barn är inte olydiga och jag är inte gift med tomtegubben... eller? Men jag... jag är ett satans offer! En slav under alla bestyr. Jag är så less på alla avslutningar och uppträdanden, så att jag kan gråta. Jag är alldeles ledsen, på riktigt. Jag orkar inte gå på fioluppträdandet ikväll och jag fattade att det var, för typ... nyss. Igår var det lucia och i helgen är det matcher. Varför i helvete måste alla uppvisningar ligga i december och maj? Tycker någon att det är roligt? Matcher och träningar skulle i lag förbjudas under dessa månader och tvångsintagning på vilohem borde vara ett obligatorium för föräldrar.
Ledsen... men för trött för att gråta. För trött för att kunna göra något åt alltihop.
//Åse
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar