Just nu finns det mycket att skiva om, men jag kan inte.
Mycket som skulle behöva komma ut, men jag vågar inte.
Det är nu jag skulle behöva en gammaldags dagbok med lås,där jag kunde skriva ner alla tankar,känslor och funderingar som inte passar sig här,det som känns som mitt,bara mitt. Privat,vackert men också fult och illa.
Jag beundrar människor som vågar skriva allt, alla som bjuder på sin sårbarhet och sina tillkortakommanden. Jag funderar ofta över de som blottlägger allt,är det modigt eller dumt eller är det bara deras sätt att förhålla sig till sig själva och andra.
Om vi hade en blogg där ingen visste vilka vi var så skulle det kanske vara en annan sak,en ansiktslös,utan namn,där vi stötte och blötte allt privat utan att en jävel visste vilka vi var,men nu är det inte så..
Det jag då kan skriva är:
Jag är väldigt liten just nu. Så,bara så./A
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar