Så klok,smart och det känns som om vi är på samma lag och då inte mot barnen utan med dem.
Nu blev det halleluljastämning, jag vet, men för en gång skull så får det vara så.
Sonen är usel på simning, inte på själva tekniken för den har han, men med flytförmågan är det lite si och så, han bara liksom sjunker..
Man ser som en liten huvudknopp som segar sig fram i vattnet och ibland bara försvinner under ytan..
Hans båda systrar som själva alltid flutit som harkrankar i vatten tränar med brorsan ,som nu i trean skall kunna simma 50 meter enligt alla uppsatta mål, matriser och IUP:er.
De kommmer till mig och och meddelar viskande att lillebror minsann inte har någon flytförmåga alls och att han aldrig kommer att lära sig.
Kul att höra för en liten mamma,inte!, men jag hejar på..och tänker att övning ger färdighet och i värsta fall får jag väl mala ner kork i köttfärsen.
Då kommer en lapp från skolan, de erbjuder extrasim för alla som inte kan simma så många meter som man ska, ett uppsamlingsheat för de barn som inte uppnått metermålet i simning.
Bra tänkte jag, men nuu skulle detta bara presenteras, tadaaaa!
Cirkusdirektör mamma tar fram sin mest inbjudande röst:
L, NU finns det möjlighet att gå på extrasim i skolan, bra va!
Skulle inte tro det, svarar L.
Jag kan faktiskt 50 meter, det är bara det att jag inte visat det ännu..för någon.
Att vara sist och inte kunna är inte kul och ibland fungerar förnekelse bäst, smakar godast och är enklast just då. Jag backar och förstår att just i den stunden kommer jag inte längre, jag blir tyst och funderar på hur jag ska få honom att förstå och vilja.
Detta var i helgen och på måndagskvällen hör jag hur någon drar runt bland badlakanen i linneskåpet.
Vad gör du? frågar jag.
Behöver en handduk till i morgon, för jag ska följa med B på extrasimning, inte för att jag behöver det, men fröken frågade om jag kunde följa med som kompis till B, för han ville inte åka själv från klassen..
Men så bra! utbrister jag och får det onda ögat på mig..
Jag är med som kompis, för att han inte kan och jag kan,kontrar onda ögat.
Jag älskar hans smarta fröken som vädjar till hans justa kompishjärta, utan att blanda in mig.
Igår kom han sen hem och berättade att B inte kunde simma alls och att de hade tränat jättemycket och att det varit jättekul och att det var så roligt att han glömde visa läraren att han minsann KAN simma 50 meter.
Du får väl visa det nästa vecka sa jag och gick sen in och dansade en segerdans i klädkammaren.
Fröken for president!// Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar