Negativ

Jag är sur!
Neggig och tycker lite lagom synd om mig själv,riktigt skönt!
Gick en kurs igår som jag sett fram emot,tänkte det skulle bli roligt att bli påfylld,träffa nya människor och bli pepp och glad.
Men icke!
En radda farbröder som också gick kurs förstörde min dag. Iförda nästan identiska "glassgubbeskjortor" fräääscht randigt med knappar och krage i avvikande färg (undra om det är det senaste för farbröder 50+?)
De satt där och visste bäst hela dagen,så jävla bra visste de, så jag vet faktiskt inte vad de gjorde där?
Så jävla vetabäst att jag inte gick dit idag.. Tack glassgubbarna för att jag inte kunde motivera mig att tillbringa 3 timmar på buss för ER skull.
Man ska ju se möjligheter och tänka positivt så blir det bra. Dagen idag hade trots positivism och positivt tänkande blivit en mardröm, det hade slutat med att jag brottat ner en av glassgubbarna och slagit honom hårt på någon kär kroppsdel..eller sagt elaka saker som jag varit nöjd med för stunden,en del sådant kom redan igår och vad hjälpte det mot gubbarnas vetabästvälde. Det var en strid som inte gick att vinna och jag tänkte inte sitta en heldag och lyssna på deras skit.
Jajamensan,foten i kläm..käck är inget för mig.
Bättre att ta en heldag med assur och sketgneten hemma ,speciellt när ingen annan är in da house. Jag har fått jättemycket gjort och då och då tyckt förfärligt synd om mig själv,verkligen vältrat mig.
Nu känns det bättre.
Om jag alltid skulle kämpa för att behålla ett solskenshumör och vara trevlig så skulle det bli som torrtoan på landet. Man strösslar över skiten så syns den inte men den är där och förr eller senare rinner det över. Jag tycker det är bättre att pysa ut lite då och då och inte vänta på överfull.
En sak är säker jag kommer inte dö i leendekramper eller bitaihopvärk. Nästa gång kör jag fight club istället.

Bråka

Åker och handlar livsnödvändiga basvaror.
Där i affären ett par som är sjukt osams,osvenskt osams..
De grälar,väser och lever på..och är rejält inte sams...
Det blir nästan spännande för oss andra som handlar..
Mina öron förvandlas till två trattkanareller som vill höra...
Ska du säga....nu får det fan vara nog... jävla dumheter...du och dina principer..man kan ju skratta ihjäl sig.. vem tror du att du är...
Det är som en teaterföreställning men i min affär en söndag..
Tänk alla andra ..vi..som bråkar hemma och håller igen när andra lyssnar,vad vi undanhåller vår publik..väldigt mycket spänning och drama.
Bråka mer,bråka på,alltid roar det någon. Jag tycker att en Icabutik nära är en bra scen att börja på. Nästa söndag,då jävlar ska min man få.. P, vi behöver handla!

Våga vägra

Vi står vid bussen och väntar.
Ett gäng föräldrar som skall hämta sina glada barn efter en utflykt till fjärilshuset.
Vi står där,munhuggs lite,för vi känner varandra nu ,så där som föräldrar gör när barnen går i tvåan.
Solen värmer och vi känner nog alla sju att snart är det sommarlov.
Då är det någon av oss (inte jag) som öppnar munnen och hostar fram ett tyst "present till fröken". Alla tittar någonstans i fjärran och ingen tar på sig.
Spännande!
Jag avvaktar tigande, pengainsamlingar och inköp av presenter ingår inte i min uppdragsbeskrivning.
Inte i någon av de andras heller tydligen.
Äh säger en av mammorna,vi kan ju strunta i det också..Fröken måste ju inte ha en köpt present. När jag var liten så räckte det med en syrenbukett,det skulle minsann inte köpas och samlas hela tiden. Hon fick ju present i julas.
Vi andra som vägrar, mumlar och nickar mest för att om man i detta läget skulle säga emot,så åkte man dit på hela grejen. Det hängde liksom i luften..
Det är nog första gången jag har varit med om det här,det brukar annars alltid vara en liten snäll mamma som per automatik anmäler sig som frivillig.. Men det är nya tider nu, alla är starka och står emot eller har vi förvandlats till en hoper egoister som bara gör det som är roligt?
Stackars alla fröknar när föräldrarna gör tvärtemot!